Seg vecka

Känns som att hela veckan försvunnit utan att jag fått något gjort :-S  Jag har sytt en hissgardin till köket, that´s it. Tygerna som jag väntat så på har äntligen kommit så jag ska sätta igång med att sy beställningarna. Först ska jag tvinga mig själv att fylla i ett antal olika blanketter, bland annat till hundarnas försäkringsbolag. Blää, inte min favoritsyssla precis att skriva i såna men man måste ju.

Köksgardinen sydde jag av ett randigt tyg (samma som i soffkuddarna) som jag breddade med hjälp av ett naturfärgat tyg:

Den virkade sjalen är klar och till salu! 375 kr vill jag  ha för den, frakten går på 48 kr med Posten eller 55 kr med Schenker. Sjalen är virkad i mestadels akrylgarn men det är några mindre rester ullblandat garn med, därför bör den handtvättas. Den är ca 158 cm bred i överkanten.

Väggdekoration

Tänkte visa en liten sak jag pysslade ihop för några år sen när jag fått renoverat i köket. Jag tog en bit spets, några gamla sneda pepparkaksformar, pärlemorknappar i olika storlekar, en pärltofs som jag inte minns var den kommer ifrån men jag har haft den sen jag var liten. Nål och tråd och nån stund senare var den klar, vad jag nu ska kalla den… Bortse från den fula hushållspappershållaren, den ska bytas ut så snart jag hittar en jag gillar. Helst igår.

Köksfönstret i januarikvällen

Igår städade vi bort julen. Det är alltid lika kul att få plocka fram något annat, jag vet aldrig riktigt i förväg vart det slutar. Men så här blev resultatet, idel gamla favoriter 😉

Gardinkappan är samma som jag hade under julen, den är sydd av ett överlakan som nog är 100 år. Spetslängderna är femton år gamla, de vita rutvävda längderna är nog tio år, paradhandduken också. Den har min mamma sytt åt mig *love* Den är så söt!

 

Närbild på änglarna:

 

På skänken la jag mormors fina hemvävda linnelöpare. Jo, det är två löpare, en kort och en längre. Jag ställde fruktfatet över skarven i brist på tillräckligt lång löpare. Bonaden har min moster broderat.

 

I den gamla sockerskålen finns det alltid hembakade små hundkex, det vet hundarna mycket väl om och förväntar sig varsitt kex när vi varit ute på promenad 🙂

Skänken och väggen ovanför

Jag köpte en gammal skänk billigt för några år sen. Har tänkt shabba till den lite så småningom, än så länge är det så mycket annat kul jag har tänkt göra fast det är dags ser jag på den. Shabby i all ära men det är inte snyggt när färgen på stolsryggarna har skavts av mot skänkdörrarna.  I skänken förvarar jag sånt som inte får plats i de andra köksskåpen som förstås är alldeles för få. Tomtebonaden har jag broderat själv.

Vi bor i en liten trea så det är ständig brist på förvaring så då får man ta till väggarna. Jag är glad att jag tog tillvara den gamla specerihyllan från ett gammalt hus jag bott i, den passar väldigt fint på väggen över skänken och är helt perfekt förvaring för en massa smått som knappar, häftstift, karamellfärg, kryddpåsar osv osv. som annars drällt omkring i diverse lådor och skåp.

Överst sitter ett enkelt hyllplan av furu med billiga konsoler från Coop Forum. Billigt är ofta bra 🙂 En skvätt färg fanns det kvar i burken när jag målat stolarna och det räckte precis till de båda hyllorna.

Ser nu på bilden att det är dags att rensa på hyllorna, ska ställa undan en del. Jag gillar inte när det ser rörigt ut…

Mitt köksfönster julen 2009

Så här ser mitt köksfönster ut några dagar till, efter trettonhelgen ska det bytas mot annat. Jag älskar julen och pyntar gärna, sen njuter jag av allt det fina i flera veckor. Vet inte om jag tröttnar så fort egentligen men så småningom börjar jag planera vad jag ska ta fram efter julen och då börjar det rycka i fingrarna 😉

Pepparkakorna har sin egen historia. Mina föräldrar gifte sig 1963 och har gjort såna här fönsterkakor sedan dess, jag hjälpte till så snart jag kunde hålla i en sprits – för det är det som är det roliga *s* När jag flyttade hemifrån skulle jag såklart ha egna och det har jag haft också. Numera har jag god hjälp av mina tonårssöner.

Adventsljusstaken köpte jag på postorder. Då var den mörkt mässingsfärgad och syntes knappt i fönstret tyckte jag. Fram med sprejburken – vips var den vit. Sen hade jag så lämpligt köpt på mig några prismor och mässingstråd som fullbordade verket. Jag är nöjd!

Längderna har jag ropat in på tradera. Gardinkappan har jag sytt av ett hundraårigt lakan efter min morfarsmor, henne som jag döpt min blogg efter – Anna Lavinia.

Bonaden har jag broderat, paradhandduken har jag ärvt av min farmor och den är ganska så gammal.